läkare

Substantiv

läkare

  1. medicinskt utbildad person som har som yrke att bota sjuka eller skadade och/eller förebygga ohälsa; person med läkarexamen
    Sammansättningar: allmänläkare, AT-läkare, barnläkare, chefsläkare, distriktsläkare, företagsläkare, hyrläkare, läkarbesök, läkarexamen, läkarintyg, läkarlegitimation, läkarprogram, läkarsekreterare, läkarstudent, läkartid, läkartäthet, läkarutbildning, narkosläkare, provinsialläkare, röntgenläkare, ST-läkare, specialistläkare, tandläkare, underläkare, vårdcentralsläkare, överläkare

Synonymer

doktor

yrke
  • bokmål: lege (no) m
  • danska: læge (da) u, doktor (da) u
  • engelska: doctor (en), physician (en)
  • finska: lääkäri (fi), tohtori (fi)
  • franska: médecin (fr) m, docteur (fr) m doctoresse (fr) f
  • georgiska: ექიმი (ekimi) მკურნალი (mku'rna'li)
  • isländska: læknir (is) m
  • nederländska: arts (nl) m, dokter (nl) m
  • nynorska: lege m, lækjar m
  • polska: lekarz (pl) m, lekarka (pl) f
  • portugisiska: médico (pt) m, médica (pt) f
  • ryska: врач (ru), доктор (ru)
  • spanska: médico (es) m, médica (es) f
  • turkiska: hekim (tr)
  • tyska: Arzt (de) m, Ärztin (de) f