lock

Substantiv

lock n

  1. fenomen då man upplever nedsatt hörsel
    Vanliga konstruktioner: slå lock för öronen
  2. del av en behållare som används som förslutningsanordning eller hölje, oftast genom att helt täcka öppningen till behållaren


lock u

  1. samling hårstrån
    Besläktade ord: locka, lockig

Synonymer

toppförslutning

förslutare
  • bokmål: lokk (no) n
  • danska: låg n
  • engelska: cover (en), lid (en)
  • finska: kansi (fi)
  • lågtyska: Deckel (nds), Stülp (nds), Stülpen (nds)
  • nynorska: lokk n
  • tyska: Deckel (de) m
samling hårstrån
  • bokmål: lokk (no) m
  • danska: lok u
  • engelska: lock (en), tuft (en)
  • nynorska: lokk m
  • ryska: кудри (ru) pl.
  • tyska: Locke (de) f