logaritm

Substantiv

logaritm

  1. (matematik, till ett tal x) det tal (logb, eller b-logaritmen) som man måste upphöja ett givet tal b till, för att få x
    Eftersom att 1000 = 103, så är tiologaritmen av 1000 lika med tre.
    Besläktade ord: logaritmisk, logaritmera
    Sammansättningar: binär logaritm, logaritmlag, naturlig logaritm, tiologaritm
det tal man måste upphöja ett givet tal till för att få det ursprungliga talet
  • engelska: logarithm (en)
  • esperanto: logaritmo (eo)
  • franska: logarithme (fr) m
  • isländska: logri, lografall, lygri, lógariþmi
  • polska: logarytm (pl) m
  • ryska: логарифм (ru) m
  • spanska: logaritmo m
  • tyska: Logarithmus (de) m

Se även

Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: logaritm