missfirmelse

Substantiv

missfirmelse

  1. förolämpning, skymf, kränkning
    1940: I Glimminge och Kröplinge, August Bondeson:
    Svarandeparten Nils Person dömes att böta etthundrade kronor för våldsamt uppträdande inför rätten och hot och missfirmelse mot domaren.
    Besläktade ord: missfirma