motorhuv

Substantiv

bil med motorhuven öppen

motorhuv

  1. (exemplar av) det hölje (vanligen ett metallstycke) som utgör den övre begränsningen till det rum som innehåller motorn på en bil och som kan öppnas (vanligen via en gångjärnsmekanism längs främre eller bakre randen av höljet) för att ge tillgång till det nämnda rummet
(exemplar av) det hölje (vanligen ett metallstycke) som utgör den övre begränsningen till det rum som innehåller motorn på en bil och som kan öppnas (vanligen via en gångjärnsmekanism längs främre eller bakre randen av höljet) för att ge tillgång till det nämnda rummet
  • franska: capot (fr) m
  • tyska: Motorhaube (de) f