nödtorft

Substantiv

nödtorft

  1. vad man behöver för livsuppehället men ingenting mer
Etymologi: Av fornsvenska nødhthorft, av medellågtyska notorft, nottroft, av fornsaxiska nodthurft (jämför nederländska nooddruft). Besläktat med fornhögtyska notduruft (tyska Notdurft).