norm

Substantiv

norm

  1. det som anses vara normalt; regel, rättesnöre, mönster
  2. (matematik, på ett vektorrum V över K) en funktion \| \cdot \| : V \to \mathbb{R} som uppfyller kraven, för varje u, v \in V och a \in K,
    1. \| v \| \ge 0 med likhet omm v = 0
    2. \| av \| = |a| \| v \|
    3. \| u + v \| \le \| u \| + \| v \|
  3. (matematik) norm av vektor (enligt föregående definition); längd av vektor


Synonymer

handlingsregel, förebild, standardmått, ideal, standard, måttstock, oskriven regel, regel, rättesnöre

Besläktade ord

regel

Sammansättningar

regel
längd av vektor
det som anses normalt
  • bokmål: norm (no)
  • engelska: norm (en)
  • franska: norme (fr) m
  • spanska: norma (es) f
  • tyska: Norm (de) f
matematik, funktion
  • engelska: norm (en)