oförrätt

Substantiv

oförrätt

  1. handling genom vilken någon förorättas eller förfördelas
    Alldeles oavsett, den ena sidan oförrätter kan inte rättfärdiga övergrepp från den andra sidan.
    Får vi ro i ett samhälle där gamla oförrätter ständigt kan ältas?

Synonymer

orättvisa

oförrätt
  • isländska: óréttlæti n
  • polska: krzywda (pl) f, niesprawiedliwość (pl) f
  • tyska: Unrecht (de) n