ogräs

Substantiv

ogräs

  1. växt som växer på en plats där den för människor inte är önskvärda
växt som växer på ett oönskat ställe
  • bokmål: ugress n
  • danska: ugræs
  • engelska: weed (en)
  • finska: rikkakasvi (fi)
  • franska: mauvaise herbe (fr) f
  • nederländska: onkruid (nl) n
  • nynorska: ugras n
  • polska: chwast (pl) m
  • tyska: Unkraut (de) n