oskuld

Substantiv

oskuld

  1. det att aldrig ha haft sex med annan person
    Han påstod att han var trött på oskulden, och att den skulle bort.
  2. person som aldrig haft sex med annan person
    Alla tre var oskulder.
  3. oskyldighet, skuldlöshet, oerfarenhet, barnslighet, naivitet
    Domaren kunde inte bevisa vittnets oskuld.

Synonymer

svendom, mödom, jungfrudom, obetäckt, jungfru

egenskap
  • engelska: virginity (en)
  • franska: virginité (fr) f
  • isländska: meydómur m, sveindómur m
  • spanska: virginidad (es) f
  • tyska: Jungfräulichkeit f, Unschuld (de) f
person
  • engelska: virgin (en)
  • franska: vierge (fr) f
  • isländska: hrein mey f, hreinn sveinn m
  • spanska: virgen (es) f
  • tyska: Unschuld (de) f
oskyldighet
  • engelska: innocence (en)
  • isländska: sakleysi n
  • polska: niewinność (pl)
  • tyska: Unschuld (de) f