ovanpå

Preposition

ovan

  1. för att beteckna belägenhet på övre sidan eller övre delen av något, över (något) och vanligen vilande direkt därpå, uppepå (något)
    (Han) låg och drog sig ovanpå den ouppbäddade .. järnsängen.
  2. betecknande ordningsföljd
    Alla återvände med glädje hem till sitt för att sofva ofvanpå alla nöjets strapatser.
Översättningar
  • engelska: on top of (en)
  • franska: sur (fr), au-dessus de (fr)
  • polska: na (pl)
  • tyska: auf (de)