polska

Substantiv

polska

  1. det språk som talas i Polen
  2. kvinna från Polen
  3. typ av folkmusik i tretakt
    Sammansättningar: bingsjöpolska, bodapolska, brudpolska, jämtpolska, orsapolska, rättvikspolska, sextondelspolska, slängpolska, triolpolska, åttondelspolska, älvdalspolska
  4. en folkdans som dansas till polska (3).
    Sammansättningar: bingsjöpolska, bodapolska, fläckpolska, orsapolska, polskedansare, rundpolska, rättvikspolska, senpolska, slängpolska, trinnpolska, älvdalspolska
Besläktade ord: polack, polsk, pols, polonäs

Synonymer

polskedans

språket som talas i Polen
  • albanska: gjuha polake (sq)
  • armeniska: լեհերեն (hy) (leheren)
  • baskiska: poloniera (eu)
  • engelska: Polish (en)
  • finska: puola (fi)
  • franska: polonais (fr)
  • kurdiska: polonî (ku)
  • polska: język polski (pl), polszczyzna (pl)
  • tyska: Polnisch (de)
  • ungerska: lengyel (hu)
kvinna från Polen
  • engelska: Polish woman
  • finska: puolalainen (fi) nainen (fi)
  • franska: Polonaise (fr)
  • litauiska: lenkė (lt) f
  • polska: Polka (pl)
  • ryska: полька (ru) f
  • tyska: Polin (de)
musiktyp
  • engelska: polska (en)
folkdans
  • engelska: polska (en)

Adjektiv

polska

  1. böjningsform av polsk
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: polska (språk)