räddhåga

Substantiv

räddhåga

1. det att vara räddhågad

   1842: Tre fruar i Småland, Carl Jonas Love Almqvist:

   Är det en så allmän och ovillkorlig erfarenhet, att sann och varm kärlek ingiver obeslutsamhet och räddhåga?

   1974: Shardik, Richard Adams:

   Genast lämnade honom all räddhåga och han gick dem till mötes, målmedveten och beslutsam.

Synonymer