radiomottagare

Substantiv

radiomottagare

  1. apparat för mottagning (ej sändning) (= mottagare) av radiosignaler (radiovågor), trådlös kommunikation (telegrafi eller telefoni)

Relaterat: radio, radiosändare, sändtagare, tv-apparat, mobiltelefon, kristallmottagare, rörmottagare, transistorradio