rem

Substantiv

remmar på en ryggsäck

rem

  1. smalt band av läder e.d.; platt snöre
    Sammansättningar: bärrem, drivrem, fläktrem, läderrem, livrem, remdrift, remskiva, remtyg, skorem, svångrem
    Fraser: ligga som en rem efter marken, lägga på en rem, skära breda remmar ur någons hud

Synonymer

band, bälte, skärp

smalt band av läder
  • nederländska: riem (nl) m
  • polska: rzemień (pl) m, rzemyk (pl) m, pas (pl) m, pasek (pl) m
  • tyska: Riemen (de) m