ryck

Substantiv

ryck

  1. kort och plötslig rörelse
    Gräsklipparen brukar gå igång efter ett par ryck.
    Besläktade ord: rycka
  2. plötsligt infall, nyck
rörelse
  • engelska: pull (en), jerk (en)
  • portugisiska: esticão
  • tyska: Ruck (de) m

Verb

ryck

  1. böjningsform av rycka