rymning

Substantiv

rymning

  1. smitning från fångenskap eller liknande
    Vid ett försök till rymning från kidnapparna skadades en person i gisslan.
    Besläktade ord: rymma, rymling
    Sammansättningar: rymningsförsök, massrymning

Synonymer

flykt, avvikning

smitning
  • engelska: escape (en)
  • tyska: Flucht (de) f