sällskap

Substantiv

sällskap

1. det att vara tillsammans

   I hennes sällskap rann hela eftermiddagen bort utan att jag fick något vettigt gjort.

   Jag var där ute i sällskap med två andra nybörjare.

2. person(er) som man är tillsammans med

   Mitt huvudsakliga sällskap under kursveckan bestod i två trevliga killar från Kalmar.

3. grupp människor (som tillfälligt är tillsammans)

   Det kändes lättare att ta kontakt med solobesökarna än med dem som kom i sällskap.

4. klubb, förening

Synonymer

samvaro, följeslagare, klubb, följe, samling, grupp, sammanslutning, umgänge, samfund, tillsammans

Sammansättningar

klubb

• musiksällskap
• schacksällskap