saffran
Substantiv
saffran
- dyrbar krydda som utvinns ur saffranskrokus
- Etymologi: Saffran kommer från fornfranska safran, som ärvts från latinska safranum. Även italienskan och spanskan har ärvt det latinska ordet, zafferano respektive azafrán. Det latinska ordet är i sig ett lånord från arabiska أَصْفَر (aṣfar), vilket betyder "gul", via paronymen zaʻfarān (زَعْفَرَان), vilket är det arabiska namnet på kryddan, ytterst av persiska *زرپران (zar-parân, ”med gyllne löv”).
- Sammansättningar: saffransbulle, saffranskrokus, saffranskuse
Översättningar
krydda
- armeniska: քրքում (kʿrkʿum)
- azerbajdzjanska: zəfəran (az)
- bokmål: safran (no) m
- bulgariska: шафран m (šafran)
- danska: safran
- engelska: saffron (en)
- esperanto: safrano
- franska: safran (fr) m
- italienska: zafferano (it) m
- japanska: サフラン (safuran)
- katalanska: safrà m
- kurdiska: zaferan (ku)
- latin: safranum
- nederländska: saffraan (nl) m
- persiska: زعفران (fa) (za,ferān)
- polska: szafran (pl) m
- portugisiska: açafrão (pt) m
- rumänska: șofran (ro) m
- ryska: шафранm (šafrán)
- sanskrit: केसर n (kesara)
- serbiska: шафран (sr) m, šafran m
- slovenska: žafran (sl) m
- spanska: azafrán (es) m
- tamil: குங்குமப்பூ (ta) (kuṅkumappū)
- tjeckiska: šafrán m
- turkiska: safran (tr)
- tyska: Safran (de) m
- ungerska: sáfrány (hu)
