sira

Verb

sira

1. smycka, pryda, dekorera

   1928: Till min hembygd. (Mindre dikter), Esaias Tegnér:

   I aldrig vissnad prakt sig dina lundar sira,

   Etymologi: Kognat till danskans och norskans sire, av tyska zieren, av fornhögtyska ziaren, avledning av ziari ("prakt, skönhet, härlighet, glans").

   Besläktade ord: sirat, sir

Synonymer