skit

Substantiv

skit

uttal: sji:t /ɧiːt/

(vardagligt, oräknebart) avföring; smuts

Hunden hade lämnat skit efter sig på golvet.
(vardagligt, oräknebart) skräp och irrelevanta eller ovidkommande saker

Du har för mycket skit på skrivbordet.
(vardagligt) nedsättande och negativt om person

Hennes chef är bara en liten skit.

Synonymer

bajs, drit, exkrementer, fekalier, spillning, skräp, orenhet, dynga, lump, smuts, lort

Etymologi

Sen sent 1500-tal, avlett av skita.

Grammatik

skräp

Ordet används oftast i utrum, men även som neutrum i exempelvis uttrycket "inte ett skit".

skräp

bös (västsvenska)
mög (skånska)

Sammansättningar

skithus
skitstövel
skitsnack

Fraser

Besläktade ord

skita

Översättningar

Översättningar

engelska: shit^(en)
finska: paska^(fi)
franska: merde^(fr) f
japanska: 糞^(ja); kuso
katalanska: merda^(ca)
kinesiska: 屎^(zh); shǐ

latin: merda^(la)
nederländska: schijt^(nl) n
ryska: говно^(ru) n
spanska: mierda^(es) f
tyska: Scheiße^(de) f

Interjektion

skit

uttal: sji:t /ɧiːt/

(vardagligt) en vanlig svordom.

Skit också!

Verb

skit

uttal: sji:t /ɧiːt/

böjningsform av skita