skrämma

Verb

skrämma

  1. (även reflexivt: skrämma sig) göra rädd
    Vanliga konstruktioner: skrämma ngn för/med/från ngt
    Fraser: (kollokationer) skrämma ngn på flykten, skrämma ngn till tystnad, låta sig inte skrämmas
    Fraser: (partikelverb) skrämma bort, skrämma i väg, skrämma upp, skrämma upp sig
    Du skrämde mig när du rusade in så där!
    Sammansättningar: skrämskott
    Fraser: skrämma slag, skrämma från vettet
    Besläktade ord: bortskrämd, skrämmas (deponensverb), skrämsel, uppskrämd

Synonymer

förskräcka