skull

Substantiv

skull

  1. för någons nytta
    Vanliga konstruktioner: för den skull
    Han gjorde det för sin egen skull.
    För edra hjärtans hårdhets skull tillstadde Moses eder att skiljas från edra hustrur. (Matteus 19:8)
    Besläktade ord: skuld, skyld, skylla
Översättningar
  • engelska: sake (en), behalf (en)
  • finska: takia (fi)
  • japanska: ため (ja) (tame)