slem

Adjektiv

slem

  1. (vardagligt, ålderdomligt) dålig, usel
    Etymologi: Av fornsvenska slember, av lågtyska slim (”dålig, sned”). Jämför danska slem och isländska slæmur.

Synonymer

dy, sekret, sörja, slam

dålig, usel
  • polska: niecny, niegodziwy (pl)

Substantiv

slem

  1. trögt flytande klibbig vätska (från en levande organism)
  2. (utvidgad betydelse) vätskor som påminner om den ovan beskrivna substansen
Etymologi: Av fornsvenska slember.
Besläktade ord: slemmig
Sammansättningar: slembildning, slemhinna, slemhosta, slemhåla, slemklump, slemknopp, slemkörtel, slemlösande, slempropp, slemskivling, slemsug, slemsugare, slemsyra, slemsäck, slemtryffel, slemtråd
trögt flytande klibbig vätska (från en levande organism)
  • polska: śluz (pl)
  • tyska: Schleim (de) m
vätskor som påminner om den ovan beskrivna substansen
  • polska: śluz (pl) m
  • tyska: Schleim (de) m