smitta

Substantiv

smitta

  1. (biologi) sjukdom som
    Besläktade ord: smittad, smittosam, smittsam
    Sammansättningar: smittbärande, smittbärare, smittfri, smittförklara, smittförklaring, smitthärd, smittkoppor, smittkälla, smittobärare, smittohärd, smittokälla, smittorisk, smittosamhet, smittoämne, smittrisk, smittsamhet, smittskydd, smittspridare, smittspridning, smittämne

Synonymer

infektion, infektera

sjukdom som smittar
  • franska: infection (fr) f
  • ryska: инфекция (ru) f
  • tyska: Ansteckung (de) f

Verb

smitta

  1. (biologi) överföra sjukdom till annan individ
    Jag tror att det var min bror som smittade mig.
    Genetiska sjukdomar smittar inte.
  2. (bildligt) överföra någonting till någon i närheten
    Ditt skratt smittar väldigt mycket.
Sammansättningar: smittfara, smittfarlig, smittorisk, smittoväg, smittrisk, smittväg
överföra sjukdom
  • bokmål: smitte (no)
  • engelska: contaminate (en), infect (en)
  • franska: contaminer (fr)
  • nynorska: smitte
  • spanska: contagiar (es)
  • tyska: anstecken (de)
överföra någonting till någon i närheten
  • tyska: anstecken (de)