snarstucken

Adjektiv

snarstucken

  1. lättstött
    1906: Fädernas gudasaga, Viktor Rydberg:
    Alferna äro sköna och välvilliga, men snarstuckna och, om de förnärmats, hämndlystna.
    2010 (27 sep): Soffsittare finare? (Dagens Nyheter):
    snarstucken och självupptagen kan man faktiskt inte tillåta sig att vara.
    Besläktade ord: snarstuckenhet

Synonymer

kitslig, lättretad