son

Substantiv

son

  1. manlig avkomma; pojke som någon är förälder till
    Tack, min son.
  2. böjningsform av so
Etymologi: Fornnordiska sonr, av urgermanska *sunuz (varav även engelska son, tyska Sohn, etc.), från urindoeuropeiska *suHnús (varav bland annat ryska сын, syn, sanskrit सूनु, sūnú), från roten *sewH-, "att föda" (varav även, via den alternativa avledningen *suHyús, bland annat grekiska υἱός, huiús).
Sammansättningar: adoptivson, Apolloson, Backison, brorson, dotterson, Eskulapiison, gudason, gudson, horson, konungason, Martisson, Merkuriison, Neptunison, Nimrodsson, sondotter, sonhustru, sonnamn, sonson, styvson, systerson, svärson

Synonymer

pojk

barn av manligt kön
  • albanska: biri
  • arabiska: ابن (’ibn)
  • bokmål: sønn (no)
  • bretonska: mab (br)
  • danska: søn (da)
  • engelska: son (en)
  • esperanto: filo (eo)
  • estniska: poeg (et)
  • finska: poika (fi)
  • franska: fils (fr)
  • grekiska:
    • klassisk: υἱός (el)
    • nygrekiska: γιος (el), υιός (el)
  • baskiska: seme (eu)
  • bosniska: sin m
  • georgiska: ვაჟიშვილი (važišvili), ვაჟი (važi), ძე (je)
  • indonesiska: anak laki-laki (id)
  • iriska: mac (ga) m
  • isländska: sonur (is)
  • italienska: figlio (it) m
  • japanska: 息子 (ja) (むすこ (ja), musuko)
  • kinesiska: 儿子 (zh) (érzi)
  • latin: filius (la) m
  • nederländska: zoon (nl) m
  • nynorska: son
  • polska: syn (pl)
  • portugisiska: filho (pt)
  • rumänska: fiu (ro)
  • ryska: сын (ru) m
  • sanskrit: सूनु (sa)
  • slovakiska: syn
  • slovenska: sin (sl)
  • spanska: hijo (es) m
  • turkiska: erkek çocuk, oğul (tr)
  • tyska: Sohn (de) m
  • ungerska: vkinek a fia
  • vepsiska: poig
  • yi: ꌺ