stupstock
Substantiv
stupstock
- (historiskt) snöstock eller skampåle där fysisk bestraffning i form av spö och risstraff verkställdes
- (historiskt) träställning på vilken den som skulle avrättas med bila lade huvudet
- bortre gräns vid förhandlingar, där resurserna är uttömda och frågan måste lyftas till en högre instans