supinum

Substantiv

supinum

(lingvistik) verbform som i svenska språket i kombination med böjningar av ha bildar perfekt och pluskvamperfekt.

I meningen "Hunden sägs ha jagat älgen in i skogen" är jagat aktiv form av supinum.

I meningen "Älgen sägs ha jagats in i skogen av hunden" är jagats passiv form av supinum.

Översättningar

tempus

bulgariska: супин m
engelska: supine^(en)
finska: supiini^(fi)
franska: supin^(fr)
latin: supinum n

nederländska: supinum^(nl) m
slovakiska: supínum n
spanska: supino^(es) m
tjeckiska: supinum^(cs) n