susceptans

Substantiv

susceptans

  1. (fysik, elektronik) storheten B = Im(Y), där Y är admittansen hos en krets; enhet siemens (S): 1 S=1 Ω−1; beräknas även genom X/(R2+X2) där R är resistans och X är reaktans
Översättningar
  • engelska: susceptance (en)

Se även