sväng

Substantiv

sväng

  1. (särskilt om fordon) det att svänga; (hastig) rörelse runt eller åt sidan
  2. krökning av väg e.d.
  3. kortare färd eller promenad för nöjes skull
    Fraser: gå en sväng
Fraser: i svängen, ta ut svängarna

Synonymer

svängning, gir, tur, krok, krök, kurva

svängande rörelse
  • polska: skręt (pl) m
  • tyska: Schwung (de) m
krökning av väg
  • polska: zakręt (pl) m
  • tyska: Biegung (de) f, Kurve (de) f
kortare färd eller promenad
  • polska: przejażdżka (pl) f, przechadzka (pl) f
  • tyska: Runde (de) f

Verb

sväng

  1. böjningsform av svänga