tärna

Substantiv

tärna

  1. deltagare (kvinnlig) i ett Luciatåg som körar bakom lucian
  2. brudtärna
  3. sjöfågel ur familjen Sternidae
sjöfågel
  • engelska: tern (en)
  • esperanto: ŝterno
  • finska: tiira (fi)
  • franska: sterne (fr) f
  • isländska: þerna
  • ryska: мартышка (ru) f
  • spanska: charrán m, fumarel m, gaviotín m
  • tyska: Seeschwalbe (de) f, Meerschwalbe f

Verb

tärna

  1. skära i kubiska bitar, "tärningar"
    Tärna två morötter och lägg i dem i grytan
    Besläktade ord: tärning
skära i kubiska bitar, "tärningar"
  • tyska: würfeln (de)