telefon

Substantiv

telefon

  1. (teknik) apparat som är speciellt anpassad för röstkommunikation mellan människor över längre avstånd
    Hyponymer: petmoj
    Sammansättningar: hemtelefon, mobiltelefon, porttelefon, telefonautomat, telefonavlyssning, telefonförbindelse, telefonhytt, telefonkatalog, telefonnummer, telefonsamtal, telefonsvarare
Äldre telefon
Modernare, trådlös telefon


Översättningar
  • bokmål: telefon (no)
  • bretonska: pellgomz
  • cebuano: telepono
  • danska: telefon (da)
  • engelska: telephone (en)
  • finska: puhelin (fi)
  • franska: téléphone (fr)
  • färöiska: telefon f
  • hiligaynon: telepono
  • indonesiska: telepon (id)
  • isländska: sími (is) m
  • italienska: telefono (it)
  • jiddisch: טעלעפֿאָן n (telefon)
  • kinesiska: 電話 (zh), 电话 (zh) (diànhuà)
  • korsikanska: telefunu
  • lao: ໂທລະສັບ (lo) (thō la sap)
  • latin: telephonum n
  • lettiska: telefons m, tālrunis
  • litauiska: telefonas (lt) m
  • malagassiska: telefaona (mg)
  • malajiska: telefon
  • meänkieli: telefooni
  • min nan: 電話 (zh-min-nan), 电话 (tiān-ōe)
  • nynorska: telefon
  • occitanska: telefòn m
  • polska: telefon (pl) m
  • portugisiska: telefone (pt) m
  • rumänska: telefon (ro) n
  • ryska: телефон (ru) m
  • rätoromanska: telefon m
  • spanska: teléfono (es) m
  • turkiska: telefon (tr)
  • tyska: Telefon (de) n
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: telefon