tilltal

Substantiv

tilltal

  1. aktiviteten att försöka inleda ett samtal med en annan person, vilket inkluderar att fånga dennes uppmärksamhet och få denne att lyssna och sedan i sin tur svara på tilltalet
    Han hittades svårt skadad men svarade på tilltal.
    När hon kom till sjukhuset så kunde hon inte ens svara på tilltal.
  2. det sätt på vilket en person eller en text försöker få kontakt med annan person respektive läsare (vilket bland annat handlar om ibland subtila ordval), speciellt med tanke på den psykologiska reaktionen hos mottagaren
    Hans tilltal är ganska respektlöst.
    Tilltalet i boken är både personligt och direkt.
    Sammansättningar: tilltalsnamn
Besläktade ord: tilltala, tilltalad, tilltalande