tron

Substantiv

tron

  1. större stol, ofta starkt dekorerad, avsedd för en regerande monark för ceremoniella ändamål
  2. (i överförd betydelse) regentskapet i en monarki eller i ett kejsardöme; platsen och uppgiften som regent
    Wikipedia: "Drottning Kristina" Kristina lämnade Uppsala dagen efter att hon avsagt sig tronen
  1. böjningsform av tro
Översättningar
  • bulgariska: tron
  • engelska: throne (en)
  • finska: valtaistuin (fi)
  • franska: trône (fr) m
  • grekiska: θρόνος (el) m
  • isländska: hásæti (is)
  • italienska: trono (it) m
  • katalanska: tron m
  • klassisk grekiska: thrónos, θρόνος m
  • latin: sedes (la) f, sella f, thronus m
  • occitanska: tron (oc), tròn (oc)
  • polska: tron (pl) m
  • portugisiska: trono (pt) m
  • ryska: tron, prestol
  • slovakiska: trón m, prestol m
  • slovenska: prestol (sl) m
  • spanska: trono m
  • tjeckiska: trůn (cs) m
  • turkiska: taht (tr)
  • tyska: Thron (de) m
  • ukrainska: prestol, tron
  • ungerska: trón (hu)