tryck

Substantiv

tryck

  1. (fysik) en fysikalisk storhet, anger kraft per area; betecknas p; mäts i enheten pascal som är lika med en newton per kvadratmeter
    Trycket på flygplansdörren blir för högt.
    Sammansättningar: lufttryck, undertryck, vattentryck, övertryck
  2. (grafik) ett sätt att applicera ett mönster på ett vanligtvis plant underlag, en process för att skapa trycksaker och tidningar
    2013: Malmö Högskola – Medieproduktion och processdesign:
    Utbildningen behandlar olika typer av publiceringar och publiceringsmetoder. Förutom klassiska publiceringsmetoder som tryck och webb, täcker den in modern informationspublicering…
    Sammansättningar: färgtryck, fyrfärgstryck, handtryck, offsettryck, tidningstryck, tryckteknik, tryckeri, tryckfrihet, tryckprocess, tryckvals
    Besläktade ord: trycka, tryckeri
  3. (grupprocess) en sorts social påverkan inom en grupp
    Sammansättningar: grupptryck, påtryckning
Etymologi: Verbalsubstantiv av trycka.

Synonymer

belastning, kompression, press

fysikalisk storhet
  • bokmål: trykk (no) n
  • engelska: pressure (en)
  • finska: paine (fi)
  • franska: pression (fr) f
  • japanska: 圧力 (ja)
  • nynorska: trykk n
  • tyska: Druck (de) m
sätt att applicera ett mönster
  • bokmål: trykk (no) n
  • engelska: print (en)
  • finska: paino (fi)
  • nynorska: trykk n
  • tyska: Druck (de) m
social påverkan inom en grupp
  • bokmål: trykk (no) n
  • engelska: pressure (en)
  • finska: paine (fi)
  • franska: pression (fr) f
  • japanska: 圧力 (ja)
  • nynorska: trykk n
  • tyska: Druck (de) m

Verb

tryck

  1. böjningsform av trycka
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: tryck