tut

Interjektion

tut

  1. (onomatopoesi) ljudhärmande uttryck för läte av pressad luft från ett signalhorn, en vissla, tuta eller liknande
    Besläktade ord: tuta
ljudhärmande uttryck för läte av pressad luft från ett signalhorn, en vissla, tuta eller liknande
  • engelska: toot (en), honk (en)

Substantiv

tut

  1. lätet från signalhorn, vissla, tuta, trumpet eller liknande instrument varifrån ljud uppstår genom pressad luft
lätet från signalhorn, vissla, tuta, trumpet eller liknande instrument varifrån ljud uppstår genom pressad luft
  • engelska: toot (en), honk (en)
  • kurdiska: totîk (ku) m