uppskov

Substantiv

uppskov

  1. försening, fördröjning, uppskjutande
    – Vänta ett ögonblick.
    – Så säger ni alla. Men jag lämnar inga uppskov.
    Se även: mellanskov

Synonymer

anstånd, respit, frist

uppskjutande
  • engelska: delay (en)
  • polska: odroczenie n, zwłoka (pl) f
  • tyska: Aufschub (de) m