urspårning

Substantiv

urspårning

1. händelsen att ett tåg (eller dylikt) spårar ur, det vill säga åker av spåret och hamnar med hjulen utanför rälsen

   På grund av urspårningen blev spåren obrukbara; under den vecka som reparationerna upptog fick vi i stället åka buss hela vägen.

Synonymer