vård

Substantiv

vård 1

  1. det att någon person eller institution (t.ex. ett sjukhus) tar hand om någon annan, speciellt ett barn eller en sjuk eller skadad person, som inte tillräckligt kan ta hand om sig själv (åtminstone inte för tillfället), så att personen mår så bra som möjligt och eventuellt får sin skada läkt eller blir frisk från sin sjukdom
    Du måste få vård för ditt sår.
    Hon borde söka vård för depression.
    Mördaren dömdes till rättspsykiatrisk vård.
    Sammansättningar: dagvård, fotvård, friskvård, hudvård, hälsovård, lokalvård, psykvård, skönhetsvård, vårdcentral, vårdenhet, vårdhem, vårdledighet, vårdpersonal, vårdskada


vård 2

  1. något som är rest som minnesmärke
    Sammansättningar: byggnadsvård, kulturvård
    Besläktade ord: vårda

Synonymer

minnesvård, gravvård, omvårdnad, sköta, behandling, skötsel

1. vårda sjuka personer
  • engelska: care (en)
  • finska: hoito (fi)
  • franska: soin (fr)
  • ryska: уход (ru) (uhód), присмотр (ru) (prismótr)
  • tyska: Pflege (de) f
2. minnesmärke
  • franska: monument (fr) m, mémorial (fr) m
  • tyska: Denkmal (de) n