vill

Adverb

vill

• uttal: /vɪl/

1. (ålderdomligt, poetiskt) vilse

   1949: "Utvandrarna", Vilhelm Moberg:

   [...] ett av fåren sprang vill i skogen och blev till föda åt rovdjuren.

Adjektiv

vill

1. (ålderdomligt, poetiskt) vilsen

   Användning: Används framför allt som adjektiviskt efterled i sammansättningar.

   Sammansättningar: dagvill, husvill, rådvill, veckovill, villfarelse

Verb

vill

1. böjningsform av vilja