vintersolstånd

Substantiv

vintersolstånd

  1. (astronomi, meteorologi) tidpunkt på året då solen har sin lägsta middagshöjd, vilket inträffar den 21–23 december på norra halvklotet och 20–23 juni på södra halvklotet
    Antonymer: sommarsolstånd
tidpunkt på året då solen har sin lägsta middagshöjd
  • engelska: winter solstice (en)
  • franska: solstice d'hiver (fr) m
  • japanska: 冬至 (ja) (touji)