vittne

Substantiv

vittne

person som har åsett och kan berätta om ett skeende

Jag blev ett ofrivilligt vittne till deras gräl.
person som kallats till domstol för att berätta om ett skeende

Vittnet vågade inte berätta för domstolen vad som hade hänt.

Besläktade ord: vittna, bevittna

Sammansättningar

bröllopsvittne
huvudvittne
karaktärsvittne

vittnesbörd
vittnesmål

vittnesbås
vittneskonfrontation

vittnesuppgift
ögonvittne

Översättningar

person som sett skeende

engelska: witness^(en)
finska: todistaja
franska: témoin^(fr)

nederländska: getuige^(nl)
spanska: testigo^(es) mf
tyska: Zeuge^(de) m, Zeugin^(de) f

person kallad till domstol för att berätta om ett skeende

engelska: witness^(en)
finska: todistaja
franska: témoin^(fr)

nederländska: getuige^(nl)
tyska: Zeuge^(de) m, Zeugin^(de) f