öken

Substantiv

En öken i Libyen

öken

  1. landområde där i stort sett ingenting växer under större delen av året på grund av sträng torka
    Hyponymer: sandöken, stenöken, saltöken, isöken
    Sammansättningar: ökenklimat, ökenlandskap, ökenväxt
  2. böjningsform av ök


landskapstyp
  • bokmål: ørken (no) m
  • danska: ørken (da) u
  • engelska: desert (en)
  • finska: autiomaa (fi)
  • franska: désert (fr) m
  • italienska: deserto (it)
  • nederländska: woestijn (nl) f
  • nynorska: ørken m
  • ryska: пустыня (ru)
  • spanska: desierto (es) m
  • tyska: Wüste (de) f

Adjektiv

öken (oböjligt)

  1. (slang) dödstråkig, fullständigt ointressant
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om: öken