åsämja

Verb

åsämja

1. (ålderdomligt) komma överens om; bli enig, överens

   1734: Sweriges Rikes Lag 1734, Jorda Balk, 5 Kap. Huru jord å landet, och hus, gård och tomt i staden, bördas och lösas må.:

   Faller dom efter Thome dag; niute fardag, och sitte qwar ett åhr efter nästa midfasto, om them ej annorledes osämjer.