aiss

Substantiv

aiss

1. (musik) höjt a; ton med frekvens nära 466.16 · 2ⁿ Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med b och cessess

   Sammansättningar: aiss-moll

   Vanliga konstruktioner: ettstrukna aiss, femstrukna aiss, fyrstrukna aiss, trestrukna aiss, tvåstrukna aiss