attentat

Substantiv

  1. våldshandling med politiskt syfte, särskilt om handlingar som riktar sig mot politiskt eller socialt betydande personers liv och som utförs av en mindre, upprorisk grupp eller enskilda som själva saknar politisk maktställning
  2. överfört av 1. i allmännare betydelse
    Det var ett attentat mot den demokratiska samhällsordningen.
  3. (ålderdomligt, använt åtminstone år 1880-1910 ; överfört av 4.) försök att skada eller överfalla någon eller något (antingen fysiskt eller rykte o.dyl.), oftast om försök som har planerats på lömskt sätt
  4. (ålderdomligt, använt åtminstone år 1820-1910 ) mordförsök på någon i kungahus, regering eller någon annan politiskt eller socialt betydande person
  5. (ålderdomligt, använt åtminstone år 1640-1710 ) försök att skada någon eller något

Synonymer

våldsdåd, terrordåd, våldsangrepp

Etymologi

samtliga betydelser

Sedan 1821 med något varierande betydelser (som framgår av definitionerna), av det latinska attentatum /cromen/ ("försök /till brott/"), bildat till (latinska) ad ("till") och tentare ("försöka").

Jämför svenska tentera, engelska attentate (försök till brott eller attack), franska ("attentat" 1.) och engelska attempt ("försök").

Grammatik

För de ålderdomliga betydelserna används också "attentater" i plural.

Besläktade ord

Sammansättningar

Se även

våldshandling
  • tyska: Attentat (de) n