bli

Verb

bli

  1. förbli, bevaras i samma tillstånd, bli kvar, dröja (kvar), stanna (kvar), behålla sin plats
    Skomakare, bliv vid din läst!
    Hon dog, men han blev vid liv, ehuru med förlust av sin synkraft.
    Han blef där liggande hela natten och frös fötterna af sig.
  2. genomgå förändring till nytt varande
    Vad skall du bli när du blir stor?
    Jag blev trött efter några timmars väntande.
    Har hon blivit mamma?
  3. (hjälpverb) använt före perfektparticip för att bilda dynamisk passiv
    Affären blev nedlagd efter att den hade gått i konkurs.
Varianter: bliva
Etymologi: Av fornsvenskans bliva genom apokope, av lågtyskans blîven (förbli). Besläktat med liv, lämna, leva, tyskans bleiben.
Grammatik: I preteritum lånas ofta vardagligt preteritumformen vart av ordet varda. Talspråkligt kan man använda blidde eller bidde som preteritumform och blitt som supinumform.
Besläktade ord: efterbliven, förbli
Fraser: bli av, bli ihop, bli till, bli till sig, bli påkörd, bli över

Synonymer

varda, bliva

nytt varande
  • bokmål: bli (no), blive (no)
  • bosniska: postati pf, postajati impf
  • danska: blive (da)
  • engelska: become (en), get (en) (framför adjektiv)
  • franska: devenir (fr)
  • japanska: (~の状態に)なる (ja)
  • limburgiska: waere (li), zeen (li) (endast i futurum)
  • litauiska: tapti (lt), virsti, pasidaryti (lt)
  • ryska: стать (ru) (stat')
  • tjeckiska: stát se (cs), být (cs)
  • turkiska: olmak (tr)
  • tyska: werden (de)