block
Substantiv
block
- större stycke (av något material, t.ex. sten)
- Sammansättningar: betongblock, blockchoklad, klippblock, stenblock
- bunt papper häftade efter en kant
- Sammansättningar: anteckningsblock, blädderblock, kollegieblock, målarblock, ritblock, skissblock, skrivblock, spiralblock
- (geologi) den grovkornigaste mineralpartikel som ingår i en bergart eller jordart med kornstorlek över 200 mm
- (mekanik) mekanisk anordning som består av ett linhjul gjort för att ändra riktning på en dragkraft
- Sammansättningar: blockhus, blockpolitik, blocköverskridande, högerblock, kulturblock, nyhetsblock, vänsterblock
- Besläktade ord: blocka, blockad, blockera
- Se även: talja
Synonymer
sten, modul, område, spärr, sektion, kloss, stenbumling, klippaÖversättningar
större stycke
- nederländska: blok (nl) n
- polska: blok (pl) m, bryła (pl) f
- tyska: Block (de) m, Klotz (de) m
häftat bunt papper
- polska: blok (pl) m
- tyska: Block (de) m
grovkornigaste mineralpartikel i en bergart eller jordart
- polska: tłuczeń m, szuter m, szaber (pl) m
- tyska: Block (de) m, Felsblock m
mekanisk anordning
- finska: ploki (fi), pylpyrä (fi), väkipyörä (fi)
- polska: krążek (pl) m, blok (pl) m
- tyska: Block (de) m
