bråkmakare

Substantiv

bråkmakare

  1. person som ofta ställer till bråk
    Han är en riktig bråkmakare!
    Besläktade ord: bråkig

Synonymer

bråkstake

person som ofta ställer till bråk
  • tyska: Schläger (de) m, Randalierer (de) m, Randaliererin f